Vinskolan om vinprovning av samma druva
Detta avsnitt av Johans vinskola handlar dels om vinprovning rent allmänt, med tips på hur man kan ordna en rolig och lärorik sådan själv, och dels mer specifikt om provning av viner som är gjorda på samma druva.
Att hålla en vinprovning själv med vänner hemma är både lätt och roligt! Börja med att bestämma ett tema, som t.ex. viner från ett visst område, olika viner från samma producent, eller olika årgångar av samma vin. Ungefär fyra olika viner är lämpligt att börja med om man inte är så van.
Ett tips på ett tema som är uppskattat och passar för deltagare med olika nivåer av vinkunskap är en druvprovning, dvs en provning där alla viner är gjorda på samma druva, men från olika producenter och olika delar i världen. En druva som lämpar sig utmärkt för detta är Chardonnay, då den är både karaktäristisk och lätt att känna igen, men samtidigt kan upplevas så olika beroende på jordmån, klimat och lagring.
Vi genomförde nyligen en sådan Chardonnay-provning med ett urval passande viner från sortimentet som gav en bra bredd och överblick över hur olika vinerna kan upplevas.
En klassisk och krispig Chablis som 2019 Domaine des Chaumes Chablis Vieilles Vignes är ett bra första vin som exempel på druvkaraktären utan påverkan av eklagring. Därefter valde vi en modern Bourgogne Blanc från Régis & Sylvain för att visa på ett ungt, fruktigare vin jämfört med ett äldre, ekfatslagrat vin med stor kropp som 2015 Meursault-Charmes från Guy Bocard. Som fjärde vin valde vi en amerikansk Chardonnay som ändå har en europeisk balans till de tydliga ekfatstonerna, nämligen 2020 Soil & Soul Chardonnay Russian River.
Förbered gärna provningen med att ta reda på fakta om de respektive länderna och vindistrikten, vinmakarna och tillverkningsprocessen (jäsning, lagring, typ av fat etc). För viner från vårt sortiment är det en enkel sak att ta fram, då allt detta står i beskrivningen för varje vin!
Vänster till höger
Själva provningen genomförs sedan i tre steg, där man börjar med utseendet, sedan doften och sist smaken. Provningen av vin görs från vänster till höger, där det lättaste, minst aromatiska vinet med fördel ställs till vänster och där det fylligaste, mest smakrika vinet ställs längst till höger. Servera bara så mycket vin i varje glas att de går att snurra på ordentligt.
Utseende
I det första steget är utseendet i fokus, där man tittar på färgton och färgintensitet, dvs om färgen är tät eller går åt det mer genomskinliga hållet. Ett tips är att hålla glaset framför ett vitt papper eller servett, för att lättare kunna se färgskillnaderna. Utifrån färgen kan man avgöra om vinet är ungt eller mer moget, om det är lagrat på ekfat eller inte (och i andra typer av provningar vilken typ av druva det är gjort på).
Doft
Nästa steg är att dofta på vinerna. Dofta igenom alla från vänster till höger och skriv ner dina första intryck. Associera gärna fritt med egna doftreferenser. Byt sedan gärna håll för att se om det ger nya intryck.
För Chardonnay är de karaktäristiska dofterna citrus och gröna äpplen, men beroende på ursprung och lagringsmetod är dessa mer eller mindre framträdande och blandade med andra dofter.
Vid vår provning hade Chablis-vinet en mer stram och mineralig doft, med kalkjordsrökiga nyanser, medan Bourgogne Blanc och det amerikanska vinet hade en mer klassisk Chardonnay-doft, för Régis & Sylvain även med inslag av vita blommor, medan Soil & Soul hade väldigt fina ekfatstoner. Meursault-vinet i provningen hade en rund, krämig, med toner av brioche eller lätt rostat bröd, samt även med inslag av citrus.
Smak
Till slut är det dags att smaka på vinerna. Ta en klunk vin och gurgla runt i munnen, så att vinet kommer i kontakt med alla smaklökar. Känn efter om vinet är sött eller syrligt, lent eller strävt, tunt eller fylligt och med kort eller lång eftersmak, och om dofterna går igen i smaken eller om det dyker upp andra aromer.
I vår provning hade Chablis-vinet en medelfyllig smak av solmogen gul äppelfrukt med toner av kalkjord. Druvorna till just detta vin kommer från Domaine des Chaumes äldsta vingårdar som är runt 60 år gamla, vilket ger en ovanlig fyllighet för en Chablis. Regis et Sylvain Bourgogne Blanc hade en smak av solmogna gula äpplen, grillad citron och med en lätt fetma som fick tankarna att gå mot smält smör, men med en långt frisk avslutning. Meursault-vinet hade en fyllig smak med en tydlig ekfatskaraktär och toner av gula äpplen och päron, och med ett syrligt, friskt avslut. Soil & Soul Chardonnay hade en balanserad och fruktig smak med fina ekfatstoner och vad vi kallade ”en hint av Sonoma-värme”. Som sagt, associera gärna fritt och hitta sätt att beskriva doft och smak som passar varje person!
Sammanfattning
Som avslutning är det bra att sammanfatta intrycken och se vilka slutsatser som det går att dra. T.ex. likheter och skillnader mellan vinerna, om de är typiska för druvan, om man föredrar ekfatslagring eller mer strama viner lagrade på ståltank, om vinet doftade eller smakade annorlunda efter att det luftats i glasen och vilken mat som skulle kunna passa till respektive vin, samt den viktigaste frågan – vilket av vinerna som är just din favorit!
Se alla våra viner i sortimentet som är gjorda på Chardonnay här: Chardonnay-viner