Provning med Bordeaux-viner
I tisdags ordnade vi en provning med fokus på Bordeaux på At Six i Stockholm. Som en extra bonus hade vi fått finbesök av sommeliervärldsmästaren Andreas Larsson som höll i vinprovningen tillsammans med Johan Lagergren.
Efter välkomstdryck i form av 2022 Camille de Labrie Chardonnay fick deltagarna prova åtta olika viner från våra producenter i Bordeaux. Vinerna provades i tre omgångar, medan Andreas och Johan berättade om det mytomspunna vindistriktet Bordeaux.
Andreas började med att förklara begreppet ”garagevin” som ju inte låter särskilt lyxigt, men som faktiskt avser viner av toppkvalitet. Trenden växte fram i Bordeaux, särskilt i distrikten Saint-Emilion och Pomerol, som en reaktion på de traditionella röda Bordeaux-vinerna under 1990-talet. Det avser påkostade viner som görs i mycket liten skala, med plockning och gallring för hand, och med litet skördeuttag som ger täta, koncentrerade viner. Det är också viner med tydlig årgångsvariation. Namnet kommer från de små familjeägda egendomarna där vineriet mer eller mindre inhystes i garaget eller någon annan mindre byggnad på gården.
Alla vinerna som serverades under kvällen faller inom garagevins-begreppet, där vinmakarna Chateau Croix de Labrie och Château Fontenil är familjeägda vingårdar som gör vin i mycket små volymer med fokus på kvalitet, elegans och finess.
Chateau Croix de Labrie drivs av makarna Axelle och Pierre Courdurié, där Axelle är en mycket begåvad vinmakare som producerar viner med sällsynt elegans och finess. Vingården är drygt 5 hektar stor och ligger i hjärtat av Saint-Emilion, på den kalkrika platån. Château Fontenil är de världskända Bordeaux-vinmakarna Dany och Michel Rollands egna egendom i Fronsac, där de gör vin mest för sin egen räkning och för att få leva ut sin kreativitet och kärlek till vinmakningen.
Provningen inleddes med två vita viner, 2021 Stella Solare Bordeaux Blanc från Chateau Croix de Labrie och 2020 Le Blanc de Fontenil från Château Fontenil.
Johan slog ett slag just för vita viner från Bordeaux, som han tycker är klart underskattade. Trenden i Bordeaux går mot att fler producerar vita viner och att dessa är mer komplexa och dynamiska än tidigare. Tidigare var den dominerande druvan Semillion, men numera blandas den ofta med större del Sauvignon Blanc. Det görs numera även Chardonnay-viner, särskilt på svala lerjordar, som blir riktigt bra. Många av de vita vinerna är så komplexa att de passar till de flesta typer av mat, även typiska ”röda” rätter. Allra bäst passar de dock kanske till det som Andreas benämnde ”Wedholms-rätter”, dvs grillade eller smörstekta fiskrätter med generösa såser.
Stella Solare har en rik fruktighet och struktur, med lagring på lite ovanligare Acacia-fat, medan Le Blanc de Fontenil ”skär som en skalpell” som Andreas uttryckte det, med sin elegans från Muscadelle- och Sauvignon Blanc-druvorna tillsammans med storvulenheten från ekfatslagringen och Chardonnay-druvorna.
I den andra omgången provades de röda vinerna 2020 Camille de Labrie Bordeaux Rouge, 2018 Les Hauts de Labrie och två årgångar (2011 och 2015) av Château Fontenil.
En av tankarna bakom provningen var att visa på kvaliteten hos enklare viner från topproducenter, då dessa inte nöjer sig med att skapa mediokra viner ens för sina enklaste varianter, samt på att Bordeaux-viner även kan drickas betydligt yngre än vad många tror. Detta visade vinerna Camille och Les Hauts de Labrie tydligt. Camille de Labrie är ett otroligt prisvärt vardagsvin för sina modesta 149 kronor. Även om det är ett enklare vin har det en stor fruktighet, struktur och silkighet som för tankarna till betydligt dyrare Bordeaux-viner.
Les Hauts de Labrie är andravinet från Chateau Croix de Labrie, som har mer Cabernet Franc än premiumvinet, och upplevs som något mer tillgängligt. År 2018 var ett varmt år, vilket ger en känsla av en något högre alkoholhalt. Ekfaten är mellanrostade, vilket är det traditionella för Bordeaux-viner. Trenden nu går möjligtvis mot något mindre rostade fat. Rostningen ger en viss rökighet och kaffesmak till vinet, medan mindre rostning gör att vaniljtonerna från eken kommer fram mer.
Att garagevinerna har stora årgångsvariationer blev väldigt tydligt under provningen när årgång 2011 Château Fontenil ställdes mot årgång 2015. År 2011 var generellt sett en svagare årgång i Bordeaux, men Château Fontenil har ändå lyckats göra ett bra vin i klassisk Bordeaux-stil detta år. Vinet görs på 90 % Merlot och 10 % Cabernet Sauvignon. Merlot har lite av dåligt rykte (kallas till och med ”vinvärldens slampa” enligt en av anekdoterna som Andreas delade med sig av under kvällen), men med dagens fokus på kvalitet i vingårdsarbetet och sortering blir även Merlot-vinerna mer komplexa och koncentrerade. I årgång 2015 framträdde dock fruktigheten, tonerna av cederträ, körsbär och tobak något mer.
En fråga som diskuterades under kvällen var hur klimatförändringarna påverkat Bordeaux-vinerna. Men då Bordeaux ligger nära havet och på marker med god vattentillgång, är klimatpåverkan inte lika tydlig här som för vingårdar med inlandsklimat. Vinodlingarna i Bordeaux har i princip ingen konstbevattning, och har alltid haft stora årgångsvariationer, vilket gör att det inte alls är lika påtaglig som t.ex. i Barolo där de norrsluttningar tidigare inte fått högsta status, men där de numera kanske egentligen är de bästa lägena då sydsluttningarna blivit för varma.
Avslutningsvis ställdes toppvinerna 2010 Defi de Fontenil och 2020 Chateau Croix de Labrie mot varandra. ”Defi” betyder seger eller trots på franska, och kommer från att Dany och Michel Rolland ville ifrågasätta appelationsreglerna. Vinet görs på Merlot-druvor från de bästa delarna i den över 60 år gamla vingården, där man täcker över druvstockarna med presenningar för att inte få ner regn i jorden inför skörden och därigenom få mer koncentreradedruvor. Årgången 2010 var en bra årgång, där vinet fortfarande känns ungt i stilen. Det är ett koncentrerat, tätt vin, men där fruktigheten nu blommar fram. Det är klart drickvänligt redan nu, men kan även lagras i minst 20 år till, beroende på vilken stil man föredrar.
Bordeaux-vin av årgång 2020 skulle man lätt kunna tro är alldeles för ungt att dricka, men precis som Johan och Andreas ville visa, var 2020 Chateau Croix de Labrie helt fantastiskt redan nu. ”Som att göra varm choklad på Valhrona-kakao” som Andreas uttryckte det. År 2020 var en perfekt årgång, vilket avspeglar sig i vinets rundhet och överdådiga frukt.
Slutsatsen från kvällen var att det görs fantastiska vita viner även i Bordeaux, att Bordeaux-viner kan drickas betydligt yngre än många tror och som Johan sammanfattade det ”drick mer Bordeaux, det är jäkligt goda viner”!
Alla våra Bordeaux-viner hittar du här: Viner från Bordeaux