Besök hos Burzi i La Morra
Varje gång jag kommer till Piemonte slås jag av hur vackert landskapet är. Alla årstider i Piemonte har sin charm och det är svårt att bestämma när det är som vackrast, men kanske ändå juni är en favorit med vingårdarnas skira grönska och prunkande blommor som omgärdar fälten.
Från flygplatsen i Milano tar det bara 1,5 timme med bil att ta sig till de pittoreska små byarna Barolo, Monforte d’Alba, Castiglione Faletto och La Morra. Alla fyra byar har sin charm med små vinbutiker, restauranger och caféer, men min favorit har blivit La Morra som är den högst belägna av byarna med en storslagen vy över hela dalgången. Där blev det en snabb lunch på den enkla, men fantastiska restaurangen Osteria More e Machine, med några av Piemontes traditionella rätter som Battuta di Fassone, Vitello Tonato, Tangine de Ragu och Agnolotti del Plin.
Efter en skön siesta på favorit-hotellet UVE var det dags för den planerade middagen med syskonen Burzi.
När Alberto och Caterina Burzi som väldigt unga fick ärva 7,5 hektar i La Morra i Piemonte av sina morföräldrar beslöt de att tillsammans börja producera sitt eget vin, istället för att sälja druvorna från vingårdarna till andra producenter som familjen tidigare gjort. År 2012 släpptes deras första årgång av 2,500 flaskor vin. Idag producerar syskonen runt 20,000 flaskor vin årligen, uteslutande från sina egna vingårdar i La Morra.
Det blev en lugn söndagsmiddag med Alberto och Caterina i byn Castiglione Faletto med utsikt över La Morra och solnedgången. Vi diskuterade första halvan av årgången 2020, som efter en mycket sen och kall vår med frost i vingårdarna vid blomningen gjorde att många blommor, som sedan skulle bli druvor, frös sönder och dog. Som tur var så klarade sig Burzi relativt bra och enbart 20% blev skadat. Men med den kalla starten på året ligger utvecklingen efter i vingården och i de kallaste lägena är druvorna runt två veckor efter den normala cykeln. Det varma juni-vädret har dock skyndat på växtligheten och syskonen Burzi förutspår och hoppas på att årgång 2020 kommer växa till sig och få en bra skörd i mitten av oktober som vanligt.
Dagen efter började tidigt i vingården då det fortfarande var lite svalt och den karakteristiska dimman låg tät i dalgången. Första stoppet var en ny vingård som syskonen har fått hyra i La Serra, där de har bekostat plantering av Nebbiolo på de 0,8 hektaren. Efter drygt fem år ger nu vinstockarna fin frukt, som de kan göra sitt första vin på från vingården. La Serra är känt för att ge mer färg till vinerna än vanligt, och för en fruktighet och rundhet i doft och smak, där även strävheten är tydligare och sandigare.
På väg mot vineriet stannade vi på deras äldsta och bästa vingård Capalot, med vinstockar som är runt 80-100 år gamla. Till skillnad från La Serra, så är Capalot i fas med växtligheten och eftersom vingården ligger i sydlig riktning får den fin solighet och växer bra.
Burzi jobbar med ekfat från Stockinger, som är en österrikisk fatproducent som snabbt har blivit en av de största stjärnorna i ekfats-branschen. Deras kundlista är stängd och inga nya kunder kan tas in, då deras befintliga kunder har så mycket nya ordrar och Stockinger enbart producerar fat när eken är absolut mogen. Men glädjande nog fick Burzi precis två nya ekfat som de väntat länge på. Vineriet som startade i familjens källare har nu växt så mycket att familjen fick flytta ut och hela källarplanet är nu fullt med ståltankar och ekfat. Även provningsrummet kommer behöva flyttas upp för att få plats med mer produktionsyta och lager.
Under mitt besök fick jag möjlighet att även prova de nya årgångarna som har börjat släppas från vineriet: 2019 Barbera och 2017 Barolo. 2019 är fruktigare och rundare än den stramare 2018 och när det gäller Barolo 2017, som var ett ganska varmt år, är vinet idag runt och har lite söta toner av körsbär, men en ganska aggressiv strävhet. Vi har fått köpa de sista flaskorna av superårgången 2016, så när dessa är sålda har troligen 2017:s varma frukt lagt sig lite och torkat ut till ett elegantare vin, precis som Burzi är kända för.
När dimman började bränna bort över dalgången, avslutade vi resan med en snabb lunch på nya Il GrecAle, som serverar traditionell mat i lite modernare stil och utformning. En bra rekommendation till de oftast traditionella restaurangerna i regionen.
Till nästa gång, tack för detta intensiva och fantastiska dygn Piemonte!